onsdag 2 augusti 2017

Blindprovning av svensk makrolager



Blindprovning borde alla göra. Delvis är det roligt och utmanande och dessutom så lär man sig så mycket om att leta smaker och dofter i ölet. I helgen hade jag besök av en god vän från Stockholm och då föreslog jag att vi skulle utföra ett test av 4  makrolager (även kallad industrilager) från bolagets sortiment.

Lotten föll på:


  • Arboga Originalet, 5,6 %, Three Towns Ind Brewers (Art. nr 1280)
  • Mariestads Export, 5,3 %, Spendrups Bryggeri (Art. nr 1203)
  • Norrlands Guld, 5,3 %, Spendrups Bryggeri (Art. nr 1412)
  • Kung, 5,2 %, Åbro Bryggeri (Art. nr 1412)


Enligt Systembolaget klassas de två första som dortmunder och helles medan de andra två faller under kategorin internationell stil.

Blindprovningen gick till så att jag under varje burk satte varsin lapp med siffrorna 1-4. Sedan gjorde jag samma med glasen. Därefter gick jag ut till ett annat rum och hällde upp bruk nr 1 i glas nr 1 osv. Sedan bytte vi plats och min vän fick blanda glasen hur han vill och sedan ställa dem där jag nu satt i vilken ordning som helst. På så vis hade ingen av oss en aning om vilket öl som var vilket.

Det första jag noterade var färgen. Öl nr 2 var betydligt ljusare än de övriga och öl nr 4 var mörkare, eller ja tydligt bärnsten.

Dofterna skiljde sig också markant. Det mörkare (nr 4)  hade en tydligt brödig maltighet med toner av knäck. Det ljusa (nr 2) hade väldigt ren doft av säd och halm.

De två andra var visserligen i princip identiska i färgen med medan nr 1 hade en fin brödig doft hade nr 3 en tydlig och otrevlig doft av kokta grönsaker.

När det gäller smaken så var nr 4 överlägset godast. Den var fyllig, brödig och lite knäckig. en fin mjuk munkänsla hade den också. Öl nummer 2 (den ljusa) var också rätt trevligt då en hade noll felsmaker. Visst den smakade inte så mycket men den smakade inte heller dåligtpå något vis. Öl nr 1 hade också en fin brödig maltighet men även en liten obalans då den efter några munnar upplevdes lite söt. Slutligen var det öl nummer 3 som faktiskt smakade värre än den doftade. Det var inte gott på något vis. Smaken av majs och kokta grönsaker var ännu mer påtaglig nu och det var ingen höjdare.

Efter att ha doftat och smakar några minuter var det dags att bestämma sig. Då jag har druckit både Arboga 7,7 och Arboga 10,2 och kunnat konstatera (i blindtester) att det är väldigt välbrygda öl så föll valet av det bästa ölet (nr 4) på Arboga.

Sedan var jag tämligen säker att jag kände igen nr 1 som Mariestads. Jag brukar ofta känna igen den på grund av den lilla sötman. Sedan var frågan vilken som var den äckliga och vilken som var ljus. Jag var väldigt säker på att Norrlands Guld inte är så ljus så därför var valet givet.

Jag och min vän kollade sedan igenom svaren och det visade sig att vi hade svarat exakt likadant och att vi hade helt rätt.

 nr 1 - Mariestads
nr 2 - Kung
nr 3 - Norrlands Guld
nr 4 - Arboga

En anledning till testet var också att se om Norrlands och Mariestads upplevdes vara samma öl fast olika etiketter. En teori som en del personer fört på bloggar och forum. I detta test kan jag med säkert säga att det absolut inte är samma öl. De var som natt och dag.

Jag skulle även vilja påpeka att jag haft Norrlands Guld i blindtest tidigare och då upplevde jag inte den så här dålig.


tisdag 4 juli 2017

Ölbok, Herman Hedning, Mild och Ölglas i Kickstarterkampanjen Beer, Brewing & Bastards



Nu är det bara 30 dagar kvar på min och Jonas "Herman Hedning" Darnells kickstarterkampanj. Målet är att få ut vår öl- och seriebok på 304 sidor. Den kommer innehålla mängder av ölkuriosa och ölfakta samt givetvis en mängd ölrelaterade serier med Herman Hedning.



Går kampanjen i hamn så kommer jag och Jonas även brygga en dark mild, Mild Bastard, på Strömsholms Brygghus. Denna kommer vi ha med oss på olika ölfestivaler framöver där vi också kommer sälja och signera böcker.

Vi har 35 000 kronor kvar innan vi är i hamn så hjälp oss gärna att nå dit innan månaden är slut. Sprid till så många som möjligt. Det finns massa finfina rewards kvar så som signerad ölbok, ölglas med Herman Hedning-logga eller varför inte en T-shirt med Herman Hedning-logga?

Här länken till kampanjen:
https://www.kickstarter.com/projects/jonasdarnell/herman-hedning-beer-brewing-and-bastards/



Skål!

måndag 12 juni 2017

Beer, Brewing & Bastards - Kickstarterkampanj



I höst kommer jag släppa två nya ölböcker. Den ena är en helt ny uppdaterad upplaga av min första hembryggarbok - Ölbryggarboken: Brygg ditt öl hemma.

Den andra är något helt nytt. Det är ett bokprojekt tillsammans med Jonas Darnell, mannen bakom seriefiguren Herman Hedning. Boken kommer bli en rejäl tjockis på 304 sidor där vi kommer varva diverse ölfakta med Herman Hedning-stripar. Vi kommer även ge ut denna på egen hand och har därför satt igång en kickstarterkampanj där du gärna får gå in och backa oss för att få fina belöningar som bland annat signerade exemplar där Jonas även tecknar en liten figur i. I dagsläget har vi kommit halvvägs!

Så spana gärna in vår kampanj och hjälp oss att förverkliga denna bokdröm:

https://www.kickstarter.com/projects/jonasdarnell/herman-hedning-beer-brewing-and-bastards/description

måndag 15 maj 2017

(Håkan) Mild på Bryggeriet Ångkvarn

Uteserveringen på plats på Bryggeriet Ångkvarn.

Det började faktiskt på All in Beer Fest förra året. Då sprang jag på Per Erik Alm som är bryggmästare på bryggeripuben Bryggeriet Ångkvarn i Uppsala. Vi började snacka och märkte att vi båda hade en förkärlek till brittisk lågalkoholhaltig öl som 70/-, 80/- och dark mild. Per Erik bjöd därför in mig till bryggeriet för att brygga en mild. Vi kom överens om att maj vore den perfekta månaden då den innebär Mild Month i Storbritannien. Tanken är att man i hela Storbritannien ska brygga och servera mild på pubarna för att uppmärksamma denna klassiska ölstil.

Så i tisdags den 8 maj begav jag mig med tåg från Göteborg upp till Uppsala för att brygga mild. Det är en mycket underskattad ölstil här i Sverige och jag kan inte begripa att inte fler vill dricka mild. Mild är en grym sessionöl med hög hinkabilitet då dess alkoholhalt ligger mellan 3-4 volymprocent. Jag därför extremt glad att jag vara delaktig i den här skapelsen. Mild kännetecknas av att den fokusera på maltighet vilket innebär smak av knäck, karamell och choklad. Humlesmaken är knappt märkbar.

Inmäskning.

På grund av att mild är så oerhört underskattad har vi valt att döpa vår mild efter en av Sveriges mest underskattade fotbollsspelare – Håkan Mild. Han var en sådan där spelar som Svenska landslaget sprudlade om vid sommar-VM 1994 med namn som Schwarz, Thern och Ingesson. En spelare som sprang kopiöst mycket under en match och aldrig gav upp. Eller som en kommentator sade en gång när Mild blev utbytt i 90:e minut: ”Håkan Mild måste ha sprungit en maraton i dag. Minst!”. Vilket skulle innebära att Mild har världsrekordet i maratonlöpning, med råge…

Detta öl är en hyllning både till mild och Håkan Mild.


Men som sagt. Jag anlände till bryggeripuben vid 12 och vi mäskade in direkt. Mäskningen pågick 60 minuter och koket lika långt. Tror vi var färdiga på drygt 4 timmar. Bryggeriet Ångkvarns bryggverk är på 200 liter och fungerar ungefär som en Braumeister där man mäskar och kokar i samma kärl samt att vörten hela tiden pumpas runt under mäskningen. Det finns 7 jästankar som rymmer 200 liter och 2 jästankar som rymmer 500 liter. All öl serveras enbart i puben och ölet tappas direkt från tanken via fatkranar i baren. Det kan inte bli mer färskt än så! När jag var där hade han många olika pale ales påkopplade men också tre olika lageröl som var mina favoriter. Grymt fräscha.

Bryggeriet och jästankarna.

På jäsning hade han lite blandat men det var framförallt tre olika veteöl som jag föll för. En wit, en hefeweisse samt en vetebock.



Mild ska drickas färsk eftersom den då har den karakteristiska maltsötman som en mild har när den är ung. Efter någon månad blir den torrare. Lanseringen av Håkan Mild blir därför om redan två och en halv vecka eller närmare bestämt den 24 maj. Så kom till Bryggeriet Ångkvarn och avnjut en mild eller två. Varför inte ta den i en Mass (en 1-literssejdel)!

Cheers!





Välkomna att dricka mild den 24 maj!

torsdag 6 april 2017

Öl- och whiskymässan i Göteborg 2017 - En summering


Finaldömning av guldölen.

Då var det dags att summera ytterligare ett år av Öl- och whiskymässan i Göteborg som gick av stapeln för två veckor sedan (24-25 mars). Personligen kunde jag bara närvara på fredagen eftersom SM i hembryggning ägde rum i Stockholm på lördagen (senare i veckan kommer ett inlägg även om denna festlighet).

För mig och 18 andra öldomare i Göteborg började däremot mässan redan en vecka innan. Under 4 intensiva dagar satt vi mellan kl 16-22 och dömde fram mässans bästa öl inom olika kategorier. Alla öl dömdes blint och det var inte förrän på mässans prisutdelning (på fredagen) som vi fick reda på vad vi hade korat fram. På fredagen satt också jag och fyra andra domare och drack alla förstapristagare för att ta fram mässans bästa öl alla kategorier. Även dessa dracks blint och det var galet hög kvalité på samtliga öl.

Många glada vinnare.

Men hur var då själva mässan och vad va det som stack ut? Mässan får utan tvekan högsta betyg då det varken var trångt eller varmt i lokalen och utbudet var också superbt med många nya överraskningar. Detta var alltså under fredagen. På lördagen kan jag tänka mig att det var mer folk.

Grebbetads Bryggeri var min stora överraskning. De hade bland annat med sig en ny ölserie, Kuling, där det bland annat  fanns en fantastiskt fin milk stout och brown ale (dessa två tog dessutom guld, respektive silver.) De hade dessutom en mycket spännande brygd vid namn RAW IPA som inte var kokad utan bara mäskad, lakad och sedan jäst. Den var humlad i mäsk- och jäskärlet. Smakade riktigt bra. Som en lite sötare New Englad IPA.

Jag som gillar cask kunde också med glädje hitta en del utställare som serverade detta. West Coast Beersmiths hade 4 olika sorter, där deras FOLK IPA var bäst. IPA blir alltid bättre med låg till ingen kolsyra eftersom humlekaraktären blir mer framträdande då. Oceanbryggeriet hade sin Red som var ruskigt karamellig och god och sedan hade Fullers sin guldvinnande ESB.

West Coast Beersmiths hade många trevliga öl på cask med sig.
Mer sådant tack!

Jämtlands Bryggeri var också en av mässans stora  överraskningar. Personligen har de alltid varit en favorit hos mig och särskilt deras tidigare brygder Pilgrim och Jämtlands Porter var två öl som fick upp mitt intresse för öl. Tyvärr tillverkas inte dessa längre. Däremot tog deras IPA guld i IPA-klassen och bättre brittisk IPA är svårt att hitta. Balansen mellan humlebeskan och den knäckiga malten var verkligheten fenomenal. På fat hade de även en ofiltrerad variant som faktiskt var snäppet bättre.

Jämtlands Bryggeri hade både en filtrerad och en ofiltrerad variant av sin IPA med sig.
Kan nog säga att det är den bästa IPA:n av brittisk stil som jag någonsin druckit.

Andra trevliga nyheter var Sjörök från Nynäshamns Ångbryggeri. En rökig lager som förde tankarna till rökta charkuterier. Oceanbryggeriet hade en rostad och kraftfull Extra Stout. Stigbergets Bryggeri bjöd på en lager som de bryggt tillsammans med Omnipollo och här var det inga konstigheter utan helt enkelt en ren och smakrik tysk pilsner. De är inte bara bra på IPA med andra ord.

Ett annat bryggeri som jag tidigare inte hade testat så mycket av men fick chansen på mässan var Örebro Brygghus. Deras engelsk bitter Böna & Be var helt sagolik med stor och kraftig knäckighet. De hade även en klassisk gose, What gose around, som var riktigt fin. Grymt bra balan mellan syra och sälta. Ett bryggeri som jag tror bara kommer bli allt mer populärt på grund av den höga kvalité de håller.

Allt som allt en mycket trevlig mässa även i år och faktiskt fler överraskningar än vad det var förra året. Den största stod ändå Grebbestads Bryggeri för som i och med sin öl-serie Kuling nu även satsar på överjäst öl.

tisdag 14 februari 2017

Äntligen! Brittisk ölvecka på Bishops Arms i Göteborg

Jag säger bara... finally! Äntligen är det en ölkrog som vågar köra en brittisk ölvecka mitt i all IPA och surölshype. Bishops Arms i Göteborg har extra mycket brittiskt bland sina flaskor och fat mellan 13-19 februari. I går besökte jag Bishops Plaza på Västra Hamngatan och det var mycket gott som fanns att tillgå. På fat hade de bland annat Brains Dark från det waelsiska bryggeriet Brains. Bryggeriet kallar det för en stout men jag skulle säga att de är mer en korsning mellan porter och mild. Mjuk munkänsla och oerhört fyllig för sina 4,1 %. Mycket choklad och karamell. Rekommenderas!



Bland flaskorna fanns det också mycket spännande. Bland annat från Wadworth, Badger och Timothy Taylor's. Följande provades:

Old Timer, 5,8 %, Wadworth Brewery
En winter warmer med tung och distinkt maltighet som ger den där härligt knäckiga sötman.

Timothy Taylor's Boltmaker, 4,2 %, Timothy Taylor's Brewery
En engelsk bitter som har mer beska och rostade toner än till exempel den lite sötare och rundare London Pride.

Firkin Fox, 4,6 %, Hall & Woodhouse
En slags red ale med oerhört välbalanserad humleprofil och maltighet. Lättdrucken och god.


Passa på nu och gå till Bishops Arms på Västra Hamngatan för att dricka några pint brittisk ale!

måndag 13 februari 2017

Glasen som ger det perfekta skummet

 Stoutglaset med en IPA.

Folk brukar fråga mig varför jag är så emot att dricka öl direkt från flaska eller burk. Det finns flera anledningar, men en av dem är att man missar den underbara syn då skummet kryper sig upp längs glasets väggar och bilder en solid och dekorativ skumkrona. Vackert inte sant?

Just dessa två glasvarianter är formade på ett sådant vis att de bildar en perfekt krona. Glasen kallas för Stout-glaset och IPA-glaset och finns att köpa på Sejdelshoppen.se. Stout-glaset finns HÄR och IPA-glaset HÄR. Givetvis kan du ha andra stilar i de respektive varianterna. Faktum är att jag har provat de flesta stilar. Mild funkar utmärkt i båda.


IPA-glaset med en lager.